Monica Riedel.

Nötabråne – Det första man blir bemött av är den härliga försäljaren Monica Riedel som med ett strålande humör och härliga skratt tar varmt emot alla kunder.

Nötabrånes f.d skola är full av varor från Indien, Thailand och Bali i fyra dagar. Varor som Monica själv valt ut på plats i Asien och sedan fraktat till Sverige med flyg. Allt är snyggt uppradat på bord och en del ligger kvar i sina charmiga koffertar. I 15 år har hon kört runt i Sverige till olika bygdegårdar för att sälja sina varor.

Det är mycket förberedelser till att ordna med allt innan marknaden kan öppna. 20 timmar tar det att packa upp allt från bilen till in i lokalen och allt ska hamna på rätt plats. Men ibland får hon hjälp från vänner.

-Det kan vara lite slitsamt men det är så roligt att träffa alla kunder, säger Monica. Den portabla indiska marknaden innehåller många saker, allt ifrån sjalar, klistermärken, drömfångare, kläder, smycken med mera.

Nyfikna kunder som inspekterar marknadens utbud.

Monica Riedel jobbade på olika båtar på Gotland för 30 år sedan och på vinterhalvåret åkte hon till Asien. I början köpte hon hem mycket och gav bort till vänner. Men efter ett tag slog det henne att hon kunde köra runt till olika bygdegårdar och ha marknader istället.

Valet av ställen har blivit där hennes vänner bor så kan hon passa på att träffa dem samtidigt. När jag gick runt och fotograferade kom en kund in och berättade att hon dagen innan köpt en sjal. När hon väl kom hem kom hon på att hon kunde ha den som gardin i fönstret. Så dagen efter kom hon tillbaka för att köpa ytterligare en sjal till andra sidan av fönstret. Man märker att det är mycket stamkunder som kommer tillbaka och Monica pratar med alla och ger utomordentlig service.

Alla får ungdomsrabatt oavsett ålder. Det svåra är att hitta till Nötabråne tycker en del kunder. Många ringer Monica för att fråga om vägbeskrivning. Har man aldrig varit där förut kan det vara lite svårt att hitta ute på landsbygden. Men när de väl hittar dit är det värt det och det är inte många som går där ifrån tomhänta.

Text & Foto: Veronica Palmgren

Föregående artikelMusikens Läkande Kraft
Nästa artikel”Vägmärken” i Gualövs kyrka