Arbete på konstlinjen i Bräkne-Hoby av keramik och glas.

Livet en process…att hitta sin egen väg…

Monica Yasmin föddes och växte upp i Bangladesh. När hon var liten skapade hon dockor tillsammans med sin mamma och pappan berättade om författare jorden runt och läste poesi, som sagor för sin dotter.

Mamman väckte Monica´s stora längtan att skapa mera, förutom dockorna – Monica började måla och hennes pappa köpte material. Det var tufft att vara konstnär i Bangladesh, så därför var mamman mycket orolig för sin dotter.

I Bangladesh utbildade Monica sig inom socialvetenskap i tre år och tog en fil kand.

När Monica Yasmin kom till Sverige 1997 var hon ensam. I Sverige jobbade Monica hårt och fick göra ett långt uppehåll i sitt skapande – det fanns inte utrymme och tid.

När Monicas föräldrar dog blev det ett stort tomrum och hon hade behövt måla som terapi under den tiden. ”Konsten är min stora passion, nödvändiga terapi och mirakelmedicin”, säger hon.

”Jag är som Pippi Långstrump som alltid går min egen väg – kan inte kompromissa med min konst”.

”Jag hade ett stort stöd av Per –Åke Foglert som var en av mina lärare på konstlinjen i Bräkne-Hoby, där jag gick i två år. Per –Åke fick mig att växa både som människa och konstnär.

Monica har en dotter – Aura och en son – Zenit som är 12 och 14 år som ger henne all kraft när hon bäst behöver det. De följer med henne till utställningar och ställer upp som modeller.

Budskap
”Mitt i allt kaos händer det saker – livet är en process – alla har sin egen resa att upptäcka”

”Jag målar mina egna sinnesstämningar i akryl, naturmaterial och olja” – vill ha mycket struktur för en skulptural känsla och jag vill skapa broar mellan olika kulturer.”

Hur vi behandlar varandra och vår miljö är andra budskap bland flera som Monica Yasmin Lindqvist vill förmedla.

Text & Foto: Karin Mattsson-Coll

Föregående artikelHantverksdagen och en rundtur i Näsum
Nästa artikelKrog no2 – pärlan vid Ivösjöns strand