Gamla idrottsplatsen 1940-talet…

Bromölla

Jag har ju tidigare skrivit om mina upplevelser på 30–40-talet i två årsskrifter, 2006 och 2008. 40-50-talen blir ju lite ”vuxnare” minnen. Fotboll och bandy blev ju dominerande i tillvaron.

Min mor lyckades få med mej i skolorkestern där jag skulle spelade esskornett. Tyvärr övade vi samma tider som fotbollsträningen och det tyckte jag inte var bra. Jag lyckades övertyga mor om att jag fick ont i hjärtat när jag blåste i instrumentet, så hon kontaktade ledaren och jag slutade och tränade fotboll istället.

I övre tonåren fick jag ersätta Bertil Berner som högerytter och in kom också ”Rulle” Weise som högerinner. Vi spelade då i Skåneserien div. 5, men efter några år avancerade vi till div. 3. Där var vi till 1962. Då jag slutade, kanske av den anledningen gick man 1963 upp i div. 2.

Under dessa år var vi ett gäng som alltid höll ihop. Vi åkte alltid taxi med ”ValjePersson” eller Artur Jönsson till bortamatcherna och på hemvägen stannade alltid en bil med ungkarlar på något dansställe. Våra hemmamatcher spelades på den gamla idrottsplatsen ända till 1960, då Strandängen invigdes.

Några kommer säkert ihåg att vi duschade i vatten från Skräbeån året runt. Det var inte så skönt i februari och mars månader. Värmen i omklädningsrummet ordnade Fritz Stjärnberg med en plåtburk med rödsprit i. Han var vaktmästare och materialförvaltare. När man kom upp i junioråldern och skulle ha fotbollsskor fick man söka i en stor låda med begagnade skor som A-lagsspelama hade använt. Själv spelade jag i två nummer för stora kängor.

Vi var mycket utomlands på somrarna. Vårens träningsläger var ofta i Nestved i Danmark. Ett år var vi på Mallorca. Delvis finansierades den resan med överbliven vass från takomläggningen på Tiansgård. Föreningen hade fått tillstånd av greve Wachtmeister att hugga vassen på Ivösjön under vintern. Flera av medlemmarna jobbade i Iföverkens mek. verkstad och hade konstruerat en ”lie” som såg ut som en snöskrapa och med en skridskoåkare som motor. Vi högg så mycket så det räckte till både Tiansgården och Mallorca.

Nu är vi på isen och därmed bandyn, vår stora sysselsättning på vintern. Den drivande var ”Dricka-Axel”. Hans medhjälpare var många, Erik Svensson, Folke Pålsson, Folke Svensson och många flera!! Vi skottade snö och målade linjer på förmiddagen och spelade bandy på eftermiddagen. Själv är jag ”stor grabb” i Skåne och får gå fritt in på alla bandymatcher i Skåne — det är en om året — i Sjöalt (i nordvästra Skåne).

För att återgå till fotbollen så hade vi en stark och trevlig man som var vd på Iföverken, Stig Sunne. Honom har vi mycket att tacka för. Jag råkade vid ett årsmöte föreslå att vi skulle lägga till Ifö i föreningens namn, alltså Ifö Bromölla IF. Det blev ett väldigt ”rabalder” på mötet och beslutet ”ja” kom efter handuppräckning. Den dåvarande kassören Birger Liljedal utnyttjade genast möjligheterna — spelartruppen be­rikades med tränare och spelare som arbetade på Iföverken. Under min tid som ordförande i fotbollssektionen värvades t.ex. landslagsbacken Jan Carlsson från Djurgården. Han blev säkerhetschef på Iföverken.

Torsten Fischer

Ivetofta Hembygdsförening Årsskrift 2010