Hindupräst vid Shivas tempel i Kathmandu i samtal med Tommy och Karin Lilja.

Nepal
Sedan nästan 15 år tillbaka har Folkkyrkan och Tommy Lilja varit en del av Nepals uppbyggnad, de kom in tre år efter revolutionen och följt utvecklingen sedan dess.

Ett av många före detta gatubarn, som växt upp på barnhemmet.

”Nepal är land med många ansikten, du har det religiösa arvet med mytomspunna buddistkloster till den växande turistindustrin med bergsbestigare och djurparker till en extrem fattigdom och en ännu mer extrem typografi”, berättar Tommy Lilja som besökt Nepal minst en gång om året sedan 2009.

Tommy och Karin har invigt ett nytt center som utbildar 30 sömmerskor.

”Varje dag flyger fler än 1500 nepalesiska gästarbetare ut från landet, det är faktiskt så att 25% av BNP, består av pengar gästarbetarna skickar hem, samtidigt som Nepal är rikt på naturtillgångar, som tyvärr exploateras av de stora grannarna Indien och Kina”.
Vad är det då som gör att ni återvänder gång på gång?
”Nepaleserna är ett helt underbart folk. Det finns så mycket värme och kärlek. Men samhällssystemet gör också att vissa grupper hålls utanför den lilla utveckling som sker. Det är de ”oberörbara”, de som står utanför kast-systemet, här är fattigdomen oerhört utbredd. Det är främst bland de här grupperna vi arbetar. Vi försöker förebygga att unga kvinnor blir sålda, vi borrar brunnar, har ett litet barnhem och sedan självklart så utvecklar vi nya kyrkor.

Här har brunn nr 26, precis invigts. Målet är 50 brunnar före årsskiftet.

Vad är dina intryck från sista resan?
”Framförallt att den långsiktighet vi haft med vårt arbete ger resultat. Vi mötte några av föräldralösa gatubarn vi tog hand om för 10 år sedan, som nu har egna familjer och ett fungerande liv, eller flickor vi räddat från Human trafficking som idag står på egna ben”.
Men är det inte vanligt med jordbävningar och naturkatastrofer?
”Jo, vi var faktiskt en liten del av hjälparbetet efter den stora jordbävningen 2015.
Hur ser ni på framtida insatser?
”Det är ett långsiktigt arbete med små steg. Varje enskild människa vi kan hjälpa till ett bättre liv, är en seger och en framtidsinvestering, det är så man får se det”.

Man kan inte hjälpa alla, men varje enskild individ vi hjälper,
kan vara ett liv vi räddar.

Text: Katie Lorentzon
Foto: @Mike Eriksson

Föregående artikelLevrasjön runt med båt
Nästa artikelSuccé igen – hos Blue Note