Varje år inför nyår kommer frågan, och kanske även den egna tanken någonstans i bakhuvudet: Vad ska jag göra för att bli bättre under det kommande året? Träna mer, sluta äta godis, skaffa bättre vanor och bli ett helt nytt jag.
Det låter nästan som ett måste. Som om ett nytt år kräver en ny version av oss själva. Absolut kan man, om man känner att man vill och behöver, äta nyttigare och röra på sig mer. Sätta mål och försöka förändra sådant som inte känns bra. Det är inget fel med det. Men måste målen alltid handla om att bli någon annan? Om att byta ut sig själv? Jag har sett många kända influencers skriva på sina sociala medier att 2026 är ett nytt år och ett nytt jag. Det upprepas överallt, tills det nästan känns som en sanning. Men ju mer jag tänker på det, desto mer känner jag att jag inte håller med.
För jag tycker att vi duger som vi är. Det här jaget har tagit oss hit. Genom bra beslut, dåliga beslut, misstag och lärdomar. Vi kan vilja utvecklas utan att förneka den vi redan är. Vi kan ha mål utan att de handlar om att ändra hela oss själva.
Kanske borde målen istället vara mindre hårda. Kanske handlar det inte om att bli ett nytt jag, utan om att vara mer närvarande. Att ta hand om sig själv, må bra och våga acceptera både styrkor och svagheter.
Nu har året redan börjat. Januari är här, vardagen rullar på och mycket är som vanligt. Och kanske är det helt okej. För jag behöver inte bli någon annan bara för att kalendern har vänt.
Det är ett nytt år. Och jag är fortfarande jag.
Patricia Lundin
