Näsum
Amerikanen Alexander Graham Bell (1847-1922) uppfann telefonen. 1876 sökte han patent på telefonprincipen.
Till Näsum kom telefonen 1913 då en telefonväxel installerades i huset Näsum 12:45. Här bodde Karl Månsson och hans hustru Leontine Svanvit. Hon hette som flicka Ankarloo. Detta efternamn hade ursprungligen tilldelats kaptenen vid Amiralitetet Jonas Dufwa (1649-1694) som adelsnamn. Karl och Leontine fick fyra barn: Elsa, Helga, Ebbe och Hugo. De tre senare tog sig namnet Ankarloo.
Leontine (1868-1943) utsåga av dåvarande Telegrafverket att vara telefonstationsföreståndare i Näsum. Döttrarna Helga (1914-1981) och Elsa (1910-1943) fick hjälpa till som oavlönade telefonbiträden. Elsa tjänstgjorde under slutet av 20-talet en tid som telefonbiträde vid växeln i Mjällby på Listerlandet . Telefonissorna i Näsum hade tystnadsplikt då samtalen kunde avlyssnas.
I husets veranda fanns en talhytt, där allmänheten kunde beställa samtal. Ett lokalsamtal kostade 20 öre. Betalning skedde via en lucka i väggen.
Näsums telefonområde bestod av hela Näsums socken med undantag för Blistorp och Västanåmark som tillhörde Vångaväxeln samt Sonarp och några fastigheter i Östad som tillhörde Jämshögsväxeln.
Handlare Nilsson i Västanå hade kontakt med en inköpsfirma i Sölvesborg. Varor sändes med tåget till Näsum station för vidare transport med häst och vagn till lanthandeln i Västanå. Sölvesborgsfirman tyckte att handlare Nilsson skulle skaffa telefon för att underlätta beställningarna. Nilsson tilldelades nr 1, men detta ogillades av domänintendenten Nils Larsson i Klagstorp. Han fick då nr 1 (idag24001), handlare Nilsson nr 2, prästen Jöns Thorelli nr 6, Karl Johansson i Västanå fick nr 8 (samma som gårdsnumret), agronomen Alfred Rabe på Södregård (Nordanvik) nr 13 osv.
De gårdar som hade telefon blev anlitade. Bl a minns Inga-Britt Andersson i Klagstorp hur hon som barn en dag gick till Rabe för att beställa jäst. Hon vevade på telefonen och beställde några paket jäst hos växeltelefonisten i Näsum.
– Lilla vän, du har kommit till växeln men vi skall koppla dig till handlare Nilsson, fick hon som svar.
Växeln hölls öppen kl 8-21 alla dagar i veckan. Endast vid akutfall öppnades växeln vid annan tid. Vid åkskväder kunde man se var i bygden åska drog fram då växelns vita klaffar föll ner vid blixtnedslag. Vid riktigt kraftiga åskväder blixtrade det i säkringarna och växeln måste stängas.
1931 installerades ett nytt växelbord då det gamla ej räckte till för alla nya abonnenter. På våren 1941 upphörde näsumsväxeln då telefonverksamheten automatiserades.
Uppgifter till artikeln har i huvudsak erhållits av Sven Svensson. Hans fästmö fr o m 1931 var växeltelefonisten Elsa Månsson. Vigselringar växlades 1938. Från 1942 fram till 2000 bodde Sven i Näsums gamla telefonstation –
Näsum 12:45. Det enda som minner om det gamla är ett hål i väggen, där den grova kabeln till växeln tidigare var dragen. Hålet är boplats för häckande småfåglar under sommaren.
Text: Brodde Almer
Utdrag ur Näsums Hembygds. O Fornminnes årsbok från 2000.
