Näsum
I Näsum hänger en märklig altartavla. Länge troddes den vara målad av August Malmström (Ni kommer ihåg honom med Grindslanten) men det visade sig vara fel. Tavlan, som har en dramatisk historia, är istället målad av estländaren Johann Köler (1826-1899), hovmålare hos den siste ryske tsaren Nikolaus II och hans familj.
Vinterljuset faller snett på altartavlan från kyrkans fönster. Genom dunklet lyser den plågade Kristus på korset. Kring honom står Johannes och stödjer Maria som viker sig av sorg och på den andra sidan korset den gråtande Maria Magdalena med händerna för ögonen. Konstverket var från början altartavla i svenska församlingens kyrka i Sankt Petersburg. När bolsjevik-revolutionen utbröt 1917 upphörde församlingens verksamhet. Dess arkiv och övriga tillhörigheter överfördes till Stockholm. Altartavlan placerades på Utrikesdepartementets vind, där den blev liggande tills 1959. Ihoprullad såldes den på auktion i Borlänge till en konsthandlare. Denne lämnade tavlan till Nationalmuseum för utlåtande. Expertisen gjorde då det felaktiga antagandet att konstnären var August Malmström, vilket föranledde artiklar i tidningarna.
I början av 1960-talet renoverades Näsums kyrka. Kyrkorådet uppmärksammade en annons om ”en religiös målning som var till salu”. Tavlan var då i dåligt skick men en noggrann renovering genomfördes i Kristianstad innan målningen hängdes upp ovanför altaret. Det upptäcktes att konstverket var en av två repliker till en altarmålning på andra sidan Östersjön och att konstnärens namn var Johann Köler.
Denne var en torparson från Viljandi i Estland. Han lärde målaryrket hos en mästare i nuvarande Lettland och uppmärksammades tidigt för sin goda gestaltningsförmåga. Efter avslutad lärotid flyttade han till Sankte Petersburg där han arbetade som skyltmålare, studerade på kvällarna och blev sedan elev på heltid vid konstakademin. Kombinationen dålig ekonomi, hårt arbete och konstnärliga motgångar slet på hans hälsa och sänkte ner honom i tungsinne. Men tack vare sina uppskattade porträttmålningar fick han ihop så mycket pengar att han 1858 kunde resa ut i Europa.
Då förlöstes hans skaparkraft. En greve i Cesis (i Lettland) beställde tavlan Kristus på korset. I Paris målade han först ett utkast till kompositionen och sedan den imponerande tavlan (453X200 cm). Den hänger fortfarande på sin ursprungliga plats i Cesis. Duken med utkastet tog Köler med sig till Rom där den fullbordades och väckte beundran vid en utställning. Köler skickade tavlan till konstakademin i Sankt Petersburg där den köptes av tsaren Alexander II och införlivades med samlingarna i Alexander III-museet. Därifrån skänktes den 1934 till Estland och finns idag i det statliga konst-museet i Tallin. I ett lettiskt konstlexikon uppges det att det finns två repliker av Kristus på korset, målade av konstnären själv. Den ena i Cesis, den andra i svenska kyrkan i Sankt Petersburg och numera i Näsum.
När ljusen tänds på altaret förstärks skuggor och dagrar i den mäktiga tavlan. Många besökare fångas av dramatiken i tavlan i den ödesmättade scenen på tavlan och ställer frågor om konstverket från Paris, Rom och Sankt Petersburg som fann sin hemvist i Näsum. För människor av estniskt ursprung är det särskilt intressant att veta hur en tavla av deras nationalmålare hamnat i det nordöstskånska landsbygdstemplet.
Billy Bengtsson, Utdrag ur Näsums Hembygds. O Fornminnesförenings årsbok 2009.
Foto: Brodde Almer
