Söndraby/Ingolstadt
Fredriks konstnärskap har tagit honom till British Museum, Moderna Museet och Nationalmuseum.
Fredrik Lindqvist föddes 1968 och bodde sitt första levnadsår i Gualöv. Året därpå flyttade familjen till Bromölla, där han växte upp och gick i skolan. I dag har hans konst visats på flera av Europas mest välkända museer och institutioner. Under Påskrundorna går det också att se hans verk på hemmaplan, på Galleri Lindqvist i Söndraby.

Galleriet, som drivs av familjen, ligger i anslutning till föräldrarnas fastighet. Vid besöket är väggarna fyllda av Fredriks verk – stora, detaljrika bilder där hantverket är lika närvarande som berättelsen.
Samtalet börjar i det lokala. Skoltiden i Bromölla, uppväxten, gamla klasskamrater och minnen från Gualöv och högstadiet. Men snart tar berättelsen en annan riktning – mot konstskolor, utställningar, stipendier och ett konstnärskap som formats genom både hårt arbete och stark drivkraft.
Efter grundskolan gick Fredrik vidare till Konstskolan i Kristianstad. Därefter följde studier vid Konstakademin i Umeå och senare vid Konstakademin i Düsseldorf. Genom åren har han också fått flera stipendier. Det första var Bromölla kommuns kulturstipendium 1994. Därefter följde ytterligare nio stipendier fram till 2010.
– Konsthögskolorna såg jag som ett stort testande. Det var där jag fastnade för den här tekniken, berättar Fredrik.
Hans utställningslista är lång. Verken har visats på bland annat British Museum i London, Moderna Museet i Stockholm, Borås Konstmuseum, Sörmlands Museum, Vetlanda Museum, Grafikens Hus, Smålands Konstarkiv, Sveriges riksdag, Statens konstråd, Nationalmuseum i Stockholm, Eskilstuna Konstmuseum, Vida Museum, Norrköpings Konstmuseum och Östergötlands länsmuseum i Linköping.
Även i Bromölla finns hans konst representerad. Vid Storförskolan finns bronsskulpturer och bilder som lokala besökare kan ta del av.

Från teckning till egen teknik
Fredriks konstnärliga bana började med teckning och måleri. Redan som nioåring började han teckna porträtt. Men med tiden växte behovet av att pröva nya uttryck.
Under utbildningen började han arbeta med träplattor, där motivet först tecknas upp och sedan skärs fram med kniv. Därefter valsas färg på plattan innan den trycks mot tyg. Resultatet blir bilder med ett kraftfullt, rått och samtidigt mycket detaljrikt uttryck.
– Det bästa med tekniken är kraften. Kniven skär fram bilden och det ger ett annat uttryck än måleri. Det blir råare och mer direkt, säger han.
Arbetet är tidskrävande. Det kan ta flera dagar att skära ut en enda träplatta. Vissa färdiga verk består av uppemot 30 olika tryck som sedan sammanfogas med stygn.
När Fredrik visar träplattorna och berättar om processen blir det tydligt hur mycket arbete som ligger bakom varje bild. De grova stygnen är en del av uttrycket, men också ett resultat av många års utveckling.
Frågan om syslöjden på Alvikenskolan kan ha lagt grunden för sömnaden väcker ett leende. Kanske finns där en början, men tekniken har med åren blivit något helt eget.
Humor, mörker och detaljer
Vid första anblick kan Fredriks bilder upplevas som stillsamma, vackra och nästan eleganta. Men ju längre man betraktar dem, desto fler frågor väcks. Varför är platsen så öde? Vad finns bakom dörren? Vad betyder skuggan i bakgrunden?
I flera av verken finns en spänning mellan det lockande och det oroande. Det finns humor, men också allvar. Ibland kan uttrycket nästan föra tankarna till serietidningar, samtidigt som tekniken ger bilderna en tyngd och fysisk närvaro.
– Jag blandar gärna humor med lite allvar. Det är många olika slags motiv jag arbetar med, och den grova tekniken kan ibland ge ett serietidningsaktigt uttryck, säger Fredrik.
Tekniken har rötter långt tillbaka i historien och utvecklades bland annat i Tyskland redan på 1500-talet. För Fredrik har den blivit ett sätt att skapa ett eget uttryck.
Att tekniken ibland uppfattas som ovanlig ser han inte som något negativt. Tvärtom har det bidragit till att hans verk fått uppmärksamhet.
– Jag har skapat något eget. När jag har representerat Sverige har det setts som unikt, säger han.
Viktigt att kunna leva på konsten
För Fredrik är drivkraften central. Han beskriver hur han under utbildningsåren arbetade nästan dygnet runt för att hitta fram till ett uttryck som kändes rätt.
– Det är hårt arbete som gör att nya idéer föds. Man måste ha en drivkraft. Konsten ska kännas äkta och vara något man kan stå för, säger han.
Samtidigt betonar han vikten av att kunna leva på sin konst för att fortsätta utvecklas. Utställningar, gallerier och offentliga inköp spelar därför en viktig roll.
– Gallerier är viktiga. De kan visa konsten, men också hjälpa till att få in verk i offentliga miljöer, säger han.
I dag bor Fredrik i Ingolstadt i södra Tyskland tillsammans med sambon Annette och döttrarna Marie och Lotta. Men banden till Bromölla finns kvar. Att ställa ut på Galleri Lindqvist under Påskrundan blir därför också ett möte med hembygden.
Efter en timmes rundvandring bland verken framträder bilden av ett konstnärskap där varje motiv bär på både hantverk, berättelse och envishet. Bakom varje tryck finns lager av arbete – och bakom varje bild finns en vilja att fortsätta pröva, förändra och utveckla.
Aktuellt är bland annat utställning i Bromölla på Industrimuseet till våren eller sommaren 2027. Ta tillfället i akt och besök den utställningen, jag lovar att ni blir nöjda.
Tack Fredrik för den fantastiska rundvandring och berättelser om dig och dina verk.
Lycka till så ses vi igen.
Text & Foto: Patrik Lundin



