Näsum
Kronolänsman Anders Robert Widerberg i Västanå hade till Näsums kommunalstämma den 23 maj 1907 beskrivit hur man vid Axeltorps dansbana (Basabacken) börjat verksamheten med att förvilla ungdomen i socknen, ävensom från angränsande socknar, där tjänare avviker från sin tjänst, barn från föräldrar samt alla helgdagskvällar och nätter utövar allehanda störande uppträden såsom fylleri och skrål så att fredliga människor helt och hållet blir störda i sin nattro.
Han ber kommunstämman att stävja det onda genom att införa en ordningsstadga som antagits av flera kommuner.
Näsums kommunalstämma antar enhälligt, och mot det onda, att landshövdingen skall fastställa ordningsstadga för kommunen.
Iris Perssons mor Hulda Svensson (1900–1992) kom till Axeltorp 1908. Hon var på dansbanan och hade roligt. Hit kom många för dans. Här fanns ordningsvakter och förekom inga slagsmål. Kronolänsmannens ingripande hade fått effekt. En man som bodde nära banan spelade dragspel. Dansen skedde på bara marken och här fanns inget dansgolv.
Dansbanan låg till vänster, när man for upp till Basgården.
Min morfar Martin och mormor Hanna Svensson bodde invid Basagården berättar Kjell Märgelbrink. Martin spelade dragspel vid dansen från mitten av 1910-talet tills allting upphörde. Min mor Greta Olsson, född 1916, sprang till dansbanan och tittade på skådespelet men blev hemskickad då hon var alltför ung. Mor pekade ut platsen vilken var nära Kullagården i Axeltorp. Denna ödegård ägs numera av Kersti och Håkan Svensson.
Det berättas att Joel som hade bott i Basagården tillsammans med Anna Karlsson, hade spelat vid dansbanan. En stig vid gamla landsvägen, öster om familjen Jaspers hus, ledde upp till dansbanan. Denna låg på nuvarande Mårten Perssons ägor.
Enligt Jojje Blomkvist upphörde dansen 1926. I slutet av 1940-talet fanns det bara kvar några plankor efter en bod berättar Östen Persson i Axeltorp. Han har skänkt en trappsten vilken uppsattes som minnessten vid gamla landsvägen (se bild). En andra sten är placerad på platsen för dansbanan och har erhållits av Åsens miljöstation. Ristningen har främst utförts av Krzysztof Jackowski. Vid transport och resning av stenen fick vi hjälp av Göran Persson, Axeltorp.
Text: Brodde Almer. Utdrag ur Näsums Hembygds- o Fornminnesförenings årsbok2012

Föregående artikelMörrums kulturförening – Kultur för alla
Nästa artikelAnna på Gräshallen – En väverska