Martina Haag älskar att springa och får nästan alla sina idéer när hon springer. Foto: Anna-Lena Ahlström. Med sju böcker, flera krönikor, ett antal filmroller, utmärkelser och många föreläsningar är Martina Haag starkare än någonsin och har inga planer på att sakta ner.
Som sjuåring debuterade Martina på Sagateatern på Lidingö, i en minst sagt annorlunda roll, nämligen som banan.
– Vi hade en jättesträng teaterfröken som sa till oss att vi skulle fantisera. Hon sa att hon var en potatis och frågade mig vad jag var och jag svarade: eeh, en banan? De andra barnen valde prinsessor och feer och liknande och sen var det för sent för mig att ändra mig. Jag fick spela en banan helt enkelt.
Det var inte förrän Martina var i 20-årsåldern som hon seriöst började med teateryrket.
Martina skrev sin första krönika som 30-åring på förfrågan av Cosmopolitans dåvarande chefredaktör som också var hennes svägerska. Den komiska krönikan handlade om Martinas allmänbildning och fick positiv feedback.
– Jag hade inte några författarplaner alls då, utan var inriktad på att bli
skådespelerska, säger Martina.  Efter krönikan i Cosmopolitan gled jag mer och mer in på författarspåret.
Vad får du din inspiration ifrån?
– Löpningen, när jag är ute och springer i skogen kan jag inte tänka på att jag springer, förklarar Martina. Det är skittråkigt. Jag måste tänka på något annat och då föds idéerna till mina böcker och filmer.
Om 10 år ser Martina sig själv på samma spår som hon är nu, eftersom hon trivs så bra med allt. Hon kommer fortsätta lägga fokus på skrivandet och självklart löpningen.
– Jag tycker att jag har världens roligaste jobb. Att få skriva mina böcker och då och då få spela in en film är det bästa ur två världar!
Martina Haag föreläste i Hässleholm den 6 mars om sin senaste bok ”Heja, heja”, som handlar om hur man kan komma igång med löpning även om man tänker att man inte är en spring-person. Att man är för gammal, för trött, för ointresserad, skulle ha börjat när man var yngre, att det verkar jobbigt och varför ska man överhuvudtaget springa när det inte är någon som jagar en.

Text: Veronika Brink
Bild: www.piratforlaget.se

Föregående artikel”Kakan” en kille med djup
Nästa artikelHedbergshuset satte Vinslöv på Kartan