Kristianstad
Under denna reportageserie följer fem delar där vi presenterar Kristianstads historia i årtionden. I Februari månad presenterade vi 1600-talet. Nu fortsätter vi med del 2 och 1700-talet.
När Skåne blev svenskt skedde inga större förändringar i stadens utseende. År 1735 fick staden sitt första rådhus, d.v.s. samma plats där det nuvarande rådhuset är beläget.

I mitten av 1700-talet påbörjades ombyggnaden av Kristianstads fästning. Man behöll östra och västra fronterna och vallarna förstärktes. Man beslutade att norra och södra fronterna skulle göras om.
Vallen mellan båda hörnbastionerna revs och dåvarande norra vallgraven fylldes igen. Mellan båda hörnbastionerna anlades en ny bastion, och denna bastion sammanbands med hörnbastionernas medelstora vallar, så kallade kurtiner. I den östra kurtinen gjordes bombfasta valv och här placerades den norra porten.

Omkring den nya bastionen drogs nu vallgraven och i denna framför fästningsporten anlades ett verk, som kallades ravelin. Från fästningsporten gick en vindbrygga över vallgraven till ravelinen. Utanför denna nya front anlades sex utanverk med kanaler framför. Från ravelinen ledde först en vindbrygga över till utanverken och därifrån kom man över ytterligare en vindbrygga ut på norra chaussén.

Åren 1719-20 delades Skåne in i två län med Kristianstad som residensstad. Handel och sjöfart blomstrade och med hamnen i Åhus så intog man en ledande ställning inom skånsk sjöfart. Kristianstad hade också fortsatt stor betydelse som militärstad. 1748 påbörjades stora ombyggnader vid fästningsverken i avsikt att skapa södra Sveriges viktigaste depåfästning.

1775 inträffade en händelse som kom att få en mycket stor betydelse för stadens framtida utveckling. Före denna tid hade Helge å sitt utlopp i havet vid Åhus, men vid denna tidpunkt hade några bönder vid Yngsjö grävt ett dike ut till havet för att avleda vattnet från sina ängar. Men så kom ett högvatten som svämmade över landsvägen vid Yngsjö och ut i det nya diket och på grund av det gjorde ån sig ett nytt utlopp vid Yngsjö. Detta hade som följd att vattnet kring staden och fästningen sjönk ungefär en halv meter. Genom detta uppstod stora landvinningar utefter stränderna och en stor del av den sanka marken blev torrlagd. Detta gjorde också att fästningsverken förlorade sin karaktär.

Sammandrag ur boken Attraktiv Kulturbygd, 1994 samt Kristianstad i äldre tider.

Text & Bild: Christoffer Lundin

Föregående artikelParisarens Gatukök lever
Nästa artikelVision 2025 – Kristianstad ska lyfta